Mancold...

Då har livspusslet startat... Grodan är färdiginskolad på förskolan - Linda jobbar - jag har precis gjort min första snurra dag/natt/kväll... Facit hittills...? Grodan gillar att gunga och att käka frukt - det är fortfarande ont om Goa gubbar i Götet mellan 01:00 - 07:00 en löningshelg... Och träningen då? Som ett brev på posten i inskolningstider har jag drabbats av jordens mancold...ni vet den där sorten som får män att bli ynkliga och självömkande...den sorten... Det är inte bara trist...det är SATANS trist... Hade precis startat ett program på jogg.se inför Running Lights...en för övrigt fantastiskt trevligt tävling som går i uppväxtstaden Alingsås den 12 oktober. Målet är "vuxenpers" på 10 km och det har börjat bra med fina och roliga intervaller. Och så blir det en halvhalt pga snor och huvudvärk....som sagt...trist...

Annars ser jag fram emot att få bevittna de hårdaste av de hårda göra upp om titeln i Ö till Ö som går måndagen den 2 september.

Kort info om tävlingen...

"En av världens tuffaste endagarstävlingar.Alltid första måndagen i September.Måndag den 2:a september 2013Mellan Sandhamn och Utö i Stockholmsskärgård.

ÖTILLÖ är en unik tävling i en unik miljö. Lagom 2 personer simmar och springer över ochmellan öarna tillsammans. Den totala sträckanär 75 kilometer av vilka 10 km är simning och65 km är löpning.

Över och mellan 24 öar betyder 42 byten mellanlöpning och simning. För att hinna till mål kanman aldrig stanna – “Du springer i din våtdräktoch du simmar i dina skor!”

ÖTILLÖ är som 1.5 maraton i terräng i dinvåtdräkt och drygt 3 st Vansbrosimningar i dinalöparskor!"

För er som inte kan följa på plats kan ni se liveTV under dagen på www.otillo.se/live och följa loppet på Twitter - #otillo2013. Nedan en film från loppet 2010. Skall bli intressant att se vad segrartiderna blir i år. Det känns som om det står fler renodlade swimrunners på startlinjen i år. Kan Colting Coaching vinna...eller blir det en sensation...?

Ö till ö 2010 from Swedish Mountain Film on Vimeo.

Själv blev jag så sent som i förrgår tillfrågad om jag var intresserad av att hoppa in i ett lag där en i laget blivit skadad. Smickrande...men andra åtaganden och känslan av snor i kroppen gjorde att jag (med viss bitterhet....) slog dessa tankar ur hågen ganska snabbt. Tävlingen är lång...hård och förmodligen överkävlig på många sätt...men det är ju sådana saker som får en att vilja prova... Min starka övertygelse är att kroppen minst en gång per år måste påminnas om att den lever...Ö till Ö hade nog funkat som en sådan påminnelse. I våras hade jag någon dåre (internettroll...) som var inne på bloggen och yrade om att jag inte skulle ta mig i mål på Borås Ultra...inte ta mig i mål??! Så länge inte benen går av är det väl bara att röra sig framåt...

Nu blev detta ett långt inlägg om inte så mycket... 1. Det kommer mer substans under hösten... 2. Missa inte Ö till Ö den 2 september... 3. Var snälla mot varandra när höstmörkret sänker sig...

 

BAZINGA!!!

 

 

Dahlhöjd

Prinsens minne 2013...

I lördags var vi i Halmstad och sprang Prinsens Minne. Loppet var Lindas halvamaradebut, och hennes outtalade mål var att klara distansen under 126 minuter... Hur gick det då...? Fantastisk bana - Mycket folk - bra publik- välarrangerat. Vid 16 km började Linda få tunga ben, men vi passerade mållinjen efter två timmar och fyra minuter. Medalj - bulle - banan och festis... Halvmarapremiär avklarad! Har ni möjlighet att springa nästa år - tveka inte att anmäla er!

 

 

Dahlhöjd

10 000 besökare...

Vad har har hänt sedan sist tänker ni...? Inte så mycket faktiskt.... Vi laddar för Öloppet. Team Hellwall (se bild nedan) på Just nu vill jag springa som vi tränat med under vintern - våren och sommaren körde ett swimrunpass i Vallda igår...jag...Johan kunde inte köra pga familjeträff och Kronobergaren hade känning av riv i halsen... Men... "'Jag är inte bitter.."

 

För mig blev det istället ett kombinerat rastnings och naturligt intervallpass i skogen... Lugn slätlöpning och fullt blås uppför... Glada hundar och efter drygt 4 km över stock och sten kändes det ändå att kroppen fått jobba lite. Kände mig otroligt vek mentalt innan passet igår...i bilen från föräldrarna tänkte jag... "klockan kommer bli 20.30 innan vi är hemma" och  "nja...det blir bra med en vilodag till..." Tidigare på dagen hade jag sagt till Linda att jag skulle springa på kvällen. När vi kom hem sa hon bara.. "-Jag lägger grodan....byt om och dra iväg...!!!" Ingen ide att gnälla...Latmasken hade börjat krypa men väl ombytt så var det satans skönt att komma ut. Jag är riktigt glad över att jag har Linda som "minicoach" och motivator när jag blir vek i sinnet... Det finns hur många ursäkter så helst för att inte röra på sig...en av dem är tiden... Igår fick jag ett kvalitetspass med ombyte - träning - stretch/dusch på under 60 min....den tiden finns för (nästan) alla.... Så kör bara på...och skaffa er någon som tjatar ut er när ni är svaga...

Extremt glad surikat efter skogslöpningspasspass...

Något mer som är extremt roligt är att vi nu passerat 10 000 besökare på bloggen... När vi startade vår satsning på framförallt swimrun förra hösten var målet främst att hitta likasinnade och sprida swimrunglädje. Nu har nästan hela säsongen gått och vi har endast ett lopp kvar....eller ja...swimrun i alla fall... Vad händer då nästa år...ja....efter Öloppet blir det lite utvärdering och sedan planering inför 2014...

8 dagar kvar idag...

Vallda Sandö...

Igår körde jag och Per från www.justnuvilljagspringa.blogspot.com ett Swimrunpass runt Vallda Sandö... 

Magisk terräng!

GoProfilm kommer under kvällen... :) 

Kustjagaren 2013 - Racereport...

Kustjagaren i Karlskrona - swimruntävling - förflytta din kropp på kand och i vatten - simma 4400 m och spring 26000 m - i dojor och våtdräkt.. Ett av årets stora mål...

Morgonen startade med preracemeeting utanför Scandic Karlskrona. Säkerhet - reptider och allmän info om dagen. Snabbt avklarat - smidigt - tydligt! 

Bussarna kom enligt plan och körde ut oss till starten i Torhamn.

Ombyte och jag och Coach A betittade de snabba gasellerna som aspirerade på pallplatserna... Själva försökte vi bevara det inre lugnet...jag genom att tänka på att vi skulle hålla en jämn löphastighet de första 8 löpkilometerna till första simningen...Axell genom att tänka "jag kan springa...jag är inte rädd"... 

Tutan för "5 min till start" ljöd och deltagarna såg koncentrerade ut...

Johan med lokalkändisar - www.militarmamman.com - 

Starten gick och vi hade sagt att vi skulle ta det lugnt med kmtider runt 6:30. Första km gick på 5:25 och sedan rullade det på i runt 5:35 tempo med en liten dipp mellan 7-8 km... Vi hörde senare att de som vann hela konkarongen hade passerat 2 km på strax över 7 min... Jesus....!!!!!

Första simningen var 750 m - det kanske inte låter så långt...men när man väl är ute på öppet vatten så känner man sig liten och lite allmänt sårbar...över kom vi iallafall. Kort löpning på 600 m i fin terräng innan nästa simning på 450 m - hyfsat lugnt vatten men nu började det friska på...

3.5 km löpning på andra sidan och sedan rullade det på. När sträcka 8 och dem längsta simningen kom hade det börjat blåsa mer...840 m blev nog lite mer...styvt 1000 m är min bedömning... När vi kom upp på andra sidan såg jag på Johan att han såg lite skum ut...själv kände jag mig lite berusad av att han slungats fram och tillbaka. Frågade Johan hur det var och fick till svar att han kände sig sjösjuk och illamående. 

Vi tuggade på och avverkade både km till land och i vatten samtidigt som vi drack - tryckte gel och Endurolytes...tack Zebban och www.runnersgear.se för det...

Sträcka nr 16 - 600 m simning över till Verkö blev spännande. Vi hade passerat en energistation och där frågat..."hur lång är nästa simning" svaret vi fick var "110 m" - kom ner till platsen för simstart...kollade ut...det blåste som f-n - bände mig om till Johan och sa..."110 m....?!?!" På med googlar - paddlar och dolme och började veva...helt plötsligt såg jag bara vatten runt mig - ingen Johan - inga säkerhetsbåtar och inget land...och så kom vågen....där var kand...och så mer vatten...ja ja....bara att veva på....Såhät i efterhand är jag glad att både jag och Johan är relativt vana simmare...många slet i vågorna och simmade enligt principen "2 m framåt - 1 m bakåt" vilket förmodligen var stabilt jobbigt...

På andra sidan stod någon och spydde i ett buskage...kanske sjösjuk. 

Nu kunde vi ana Karlskrona. Passerade andra och sista repet 14.58 - 2 timmar och 2 min innan repet drogs. 

Simma springa njuta glädje svettig lycklig leva i nuet fin natur fantastisk publik peppande funktionärer...

Nu var vi snart i mål... Johan mådde inte bra nu. 3.2 km löpning och sista simningen i hamnbassängen...550 m och sedan 1900 m långspurt in till Scandic. 

350 m från mål myntades det klassiska "Nu vill jag snart börja lipa!" ...jag skall låta det vara osagt vem som sa det...men det var inte jag... ;) 

Målgång...glädje - lite vemod att det var över...54:a på 5 tim och 11 min. Stolta! 

Hade vi kunnat gå på hårdare...?! Lite kanske...men bara lite.

Erfarenheter...

Dräkterna med klippta ben från Zone3 var grymma - tack Peter på www.surfspot.se. Dolme och fenor kör vi med på Öloppet också. Varsin Hydrobak från Camelbak är nästan ett tvång...mycket obligatorisk utrustning skall med. Thin Energizing från Seger var fantastiskt bra. Vi såg många som sprang i tunga vanliga löpardojor. Jag är mycket mycket mycket nöjd med våra Merrell trail Glove....när vi simmar är de lätta...när vi springer försvinner vattnet fort...swimrun - Merrell trail Glove! 

Snåla inte med energi - på BUM struntade jag i Endurolytes...dumt... Nu körde vi gel från Hammar och Endurolytes. Funkade perfekt. Tack www.runnersgear.se

Det viktigaste vi lärt oss under tävlingen. Ingen nyhet men måste bankas in...

Träna med samma utrustning du skall tävla med och träna i stökigt vatten!!!

På...

http://m.youtube.com/watch?v=h0EXQA8gemU

...finns filmen från vår dag i Karlskrona. Funkar inte länken så sök på "Kustjagaren" på youtube.

Kustjagaren var en mycket välarrangerad tävling med bra ordning - trevliga funktionärer - fin miljö och fantastisk stämning. Vi kommer tillbaka nästa år och då är målet topp 30...! Nu var deg sagt också...

5 dagar kvar...

Nu är det inte länge kvar... På lördag stårvi längst ut i Skärgården utanför Karlskrona för att ta oss an ett av årets stora mål... www.kustjagaren.se

Sista gemensamma passet är avklarat.. 3 timmar Swimrun med materielcheck. Allt funkar. Nya camelbaks - nya simgogglar -  Gel och Endurolytes från www.runnersgear.se 

Veckan ägnas åt lugn löpning - simning och lite mountainbike för att hålla igång kroppen.

Återkommer under veckan med det sista...glöm inte att följa oss på Facebook på lördag.... www.facebook.com/crosstranad

Kustjagaren uppdaterar resultat och liveställning på Twitter under hela dagen. Följ på - @kustjagaren

Nu kör vi!!!!

8000 besökare firades med lite swimrun...

Idag är vi glada...glada för att vi passerat 8000 unika besökare på sidan... :) Detta var vi tvungna att fira med att inviga våra nya Camelbak Hydrobak. Vi har letat efter ett bra system för vätska som skall funka att simma med...och nu har vi hittat det...funkade perfekt.

Dagen då...? Drygt 10 km simlöpning runt Coach A:s marker blev det och en perfekt träningskväll avslutades med grym smoothie och gulasch från Faggis!

Nedan lite från kvällen...Tack Linda för grymma bilder...

Alingsåsloppet...och lite swimrun igen...

Idag har vi varit i Alingsås och sprungit - tada.... Alingsåsloppet!!! När jag växte upp i Alingsås kommer jag ihåg att jag storögt tittade på alla dårar som sprang förbi vårt hus under den årliga Potatisfestivalen. 

Potatisjoggen var ett hurtigt inslag under festivalen...som i övrigt bestod av - sill och potatis på stora torget - öltält - tivoli med sockervadd till kidsen - dansbandsmusik utanför Ljungblads....och den sedvanliga ungdomsfyllan...

Nu är det nya tider....festivalen är nästa vecka - för er som är sugna på dansband - fylla - sunkigt tivoli....och lite ungdomsfylla... Potatisjoggen har gått i graven till förmån för Alingsåsloppet. 

Arrangemanget står lokala orienteringsklubben  OK Skogshjortarna för. 

Loppet då??? Vi kom ner till starten vid Nolhaga slott ca 40 min innan start. Kollade startområdet och började värma lite. Jag och Linda efteranmälde oss i söndags. Under veckan har vi pratat lite om tider och var man kunde tänka sig att hamna. Jag har sprungit alldeles för lite fartpass och intervaller, men ett rimligt mål borde vara under 50 min. Linda skulle under 60 min...tror jag hon sa...

Banan då...??? Fin bana som startade vid Nolhaga slott - in mot stan - in på Kungsgatan och vidare över stora och lilla torget - mot sörhaga och ner mot Mjörm och mjörnvallen - vidare mot Tallhyddan och Nolhaga djurpark för "varvning 5km" - längs med Nolhaga berg - mot Noltorpskolan - dammtorpet - enehagen mot Kvarnbackenskolan - mot Arrendegatan och gamla hjorthägnet - Tallhyddan och mål Nolhaga lekplats. 

Tanken var att hålla 5 min/km de första fem km och sedan öka...yeeeh right!!!! - som vanligt drog jag på - km 1 passerades på 4:12 och andra gick på 4:08 för att sedan lugna ner mig och rada upp de flesta efterkommande kilometerns mellan 4:29 - 4:35. 

Det känns tydligt att jag kört mkt långt och lufsande tempo. Har inte riktigt klippet i steget när det kommer till att springa fort. Glädjande är att jag i varje backe/motlut avancerar i fältet...en produkt av att bo som vi gör.

Kom in i mål på 45:32 och får vara nöjd med det. Jag är inte snabbare nu. Målet har inte varit att springa fort det här året. Målet är att mata på i 7-11 timmar på land och i vatten... 10 km är lika svårsprunget som det är roligt. Det är svårt att disponera krafterna samtidigt som det är en djävulskt jobbig distans. Linda då....?? Hon solokörde in på 51 min och blev 29:a av 70 deltagande damer. Grymt! 

Till Alingsåsloppet kommer vi igen! Grym bana - publik - välarrangerat. Helt enkelt en mycket bra dag! 

Veckan bjuder på mer swimrun. Imorgon kör vi hos Axell. Snart dags att *tårar* klippa våtdräkterna....iallafall benen. 

Idag är det 19 dagar kvar till underbart vansinne i Karlskrona...

Raceförberedelser...

Nu märks det att det endast är 22 dagar kvar till start av Kustjagaren Karlskrona - Det blir mer poster på twitter och på facebook. 22 dagar tills vi står där inför den första löpsträckan på 8 km.

Dagens pass hade två syften... Dels kolla hur det var att springa nedcabbat (våtdräktsöverdelen vid midjan) och sedan kränga på sig den efter en lite längre löpning - dels att kolla hur det kändes med en längre simning efter en lite längre löpsträcka.

Vi drog iväg runt Stenhuggaren och när vi var tillbaka vid sjön hade vi fått ihop 6 km - min garmin visade 35 min - vi växlade lugnt över till "swimmode" och gav oss iväg på en simsträcka som enligt appen "MeasureMap" i min iphone skulle vara ca 800 m - väl på andra sidan sjön visade min garmin att vi simmat 1000 m....hmmm...det tog iallafall 14 min att ta sig över sjön. Det kändes fantastiskt skönt att kunna kolla av i lugn och ro hur vi ligger till.

Avslutade med lite "öhoppande" - kortare löpsträckor följt av kortare simsträckor för att träna i- och urgångar. Resåren till dolmen är perfekt - resår till paddlarna funkar kanon. Nu väntar vi bara på våra Camelbak Hydrobak från Wiggle som borde komma imorgon eller på måndag.

Nästa swimrunpass på måndag. Innan det lite openwatersimning och tävling på söndag i Alingsås....

Perspektiv...

Idag valde jag att tanka ur min Garmin 310 XT efter några veckors träning. Har inte haft någon lust att logga på FunBeat eller på Jogg...men nu tänkte jag ta mig i kragen och kolla hur det sett ut det sista...

Kollade data från BUM 50 miles...och insåg att...det är LÅNGT!!!!

Borås Ultramarathon - sagolikt - lite kramp och stolthet...

80.4672 km är riktigt långt att springa...för de flesta...de flesta innefattar undertecknad... Att slutdistansen på min Garmin 310 XT landade på 82.01 km gör det inte bättre... Mer om det senare...

Jag har aldrig sprungit över 8 mil innan. Jag har gått förbannat långt när jag jobbade i Karlsborg - men nu var ju tanken att det skulle springas...

Johan (supporten) hämtade upp mig hemma strax innan sju i lördags. Starten i Skatås skulle gå klockan åtta. På väg i bilen började det komma lite fjärilar i magen. "Det är långt!" "Hur skall det gå!?" osv... Konstigt nog hade jag inga tankar på att "det är FÖR långt...!!!" eller "det kommer ALDRIG att gå!!!" Efter alla månader med tankar kring just detta lopp och just denna dagen var det alltså dags...

Vi kom upp till Skatås i god tid. Det började fyllas på med folk och stämningen var på topp.

Solvikingar som laddar...

Sekretariat och nummerlappsutdelning

Laddade - supporten tar uppdraget på största allvar...

Starten gick och vi rullade iväg med förra årets vinnare i täten som masterstart. Efter dryga 500 meter var det fri fart och alla gaseller kunde löpa fritt... Jag hade en tanke om att ta det lugnt i början - gå i alla uppförsbackar...även om det kändes mesigt i början. Min tanke var att om jag springer i backarna så kommer vaderna kapitulera efter 60 km... Sagt och gjort - jag hittade snart en grupp med löpare som sprang på i ett tempo jag kände mig bekväm med. Efter någon kilometer närmade vi oss den beryktade Getryggen och klättringen började.

Vi kom upp på toppen och fortsatte resan framåt - någonstans här började euforin komma. Allt kändes lätt - kroppen var pigg - huvudet var med - fötterna dansade över rötter och stenar. Allt kändes helt enkelt superbra. Första milen klockades in på 64 min. Klippte på och kom till första kontrollen i Härkeshult efter ca 17 km. Johan var där med Perpetuem och pepp. Tog lite chips och saltgurka på stationen och matade iväg igen. Hade tappat de jag sprungit med fram till stationen så jag tuggade på lite för att försöka hitta dem igen. 

 Drog på och kom ganska snabbt ikapp gänget igen. Vi rullade på och nu gick allt av bara farten. 20 km på 2 timmar och 12 minuter och nu infann sig nästan en religiös känsla. Jag som innan hatat att springa kände just nu att jag hade kunnat springa resten av mitt liv. Kroppen var etthundra procent fokuserad på att ta in allt runtomkring. Men.....den där känslan kan ju tappas ganska snabbt...efter ca 24 km tror jag...kom en liten dipp...kroppen svarade inte riktigt....två kilometer gick och ingenting hände...men så plötsligt var den där igen..känslan av att vara oövervinnerlig...känslan man har när man sätter den avgörande tekniken i en brottningsmatch...känslan av första munnen kaffe på morgonen...den känslan...

30 km passerades på 3 timmar och 18 min och det kändes fortfarande riktigt bra. När jag närmade mig Hindås kom den första krampkänningen i baksidan på vänster lår...."Helvete!!!" tänkte jag...inte redan...såhär i efterhand kan jag ju tänka att löpsteget förändrades lite när vi kom ut på asfalt. In i Hindås och starten för "korta" banan. Från Hindås och 15 km framåt skulle jag få lite draghjälp/pepp av Anders. När jag kom in mot kontrollen kom Johan och Anders och mötte mig. Byte av lite kläder - ny påfyllning av energi och vätska och sedan stack vi iväg längs ett elljusspår - nu var 35 km avverkade och jag kände mig fortfarande stark.

Efter dryga 49 km...

Mellan 35 och 50 var det bitvis tungt. Anders var grym som peppade på. Jag kände nog att jag gick in i min bubbla lite. En fot framför den andra och bara mata på - jag ger aldrig upp - bara kör - det är nu som huvudet får jobba - JOBBA PÅ!!!! Anders "-Nu har du sprungit en mara! Grymt!" eller hans redan klassiska när han lämnade mig vid 50 km....nu är det bara 15 km kvar tills andra repet - DET ÄR INGENTING!!!" :) Det kan inte vara speciellt roligt att vara medspringare eller pacer som "de stora" har...när man själv kör och har passerat 40-45 km blir man lite tyst...inåtvänd och söker kraft därinne där glöden är. Jag hade redan vid 20 km bestämt mig för att jag skulle ta med mig den känslan till 55-60 km...det funkade. Jag började krampa...so what...alla får kramp...alla får schackningsperioder...det är väl inget att lipa över. Så länge man inte känner sig skadad är det bara att mala på. Det är inte roligt hela tiden...men huvuddelen av tiden är det förbannat kul...! :) 

Milen rullade på... 4 mil på 4 tim och 37 min - 5 mil på 5 tim och 57 min - 6 mil på 7 tim och 22 min....nu var det stabilt med kramp... Lyckades få tag i några saltkapslar av en medtävlare. Drog i mig en med en gel och lite vatten. Matade på i en kvart och kom ut på stig utan uppstickande rötter...det var då det slog mig...det är såhär de känner....det är såhär det känns för de som knarkar...från att ha varit en spillra med stockar till lår kändes kroppen lätt...eller ja...ja hyfsat lättare iallafall...och jag kunde börja ta ut stegen lite utan att krampa ihop. Johan mötte upp vid "repkontroll nummer 2" vid 65 km och nu visste jag att det inte skulle vara några problem att ta sig till mål. En känsla av lugn infann sig. Jag tog en korv och lite chips i kontrollen. Fyllde på blåsan med vatten - bytte Perpetuem mot Cola i västflaskan och drog i mig ett glas Resorb Sport. I filmen nedan kan man se när jag langar över plastmuggen till Johan i bilen...för att sekunden senare få ett krampanfall mas grande i lårets baksida... :) Kilometerna tickade på...om än långsamt och när jag passerat sju mil infann sig nästa känsla...lycka...sju mil...det är långt...för att därefter två kilometer senare känna... "..vad i h-vete...nu får det hända något..." Kommer inte riktigt ihåg när...vet att jag var lite matt...men någonstans mellan 60 och 75 km hade någon en kontroll med apelsinklyftor....om ni vill smaka goda apelsiner...spring sisådär 6 mil innan....då smakar det RIKTIGT bra med apelsin... 

                                          NU KOMMER DET LITE SVORDOMAR.....

Började närma mig Borås - 77 km - 78 km - 79 km - nu svepte jag den sista colan - drog i mig vatten och förberedde mig för en långspurt...80 km....80.2 km....vad i helvete!!!!!! Var är målet!!!!!???? Vi hade passerat den högsta toppen på banan efter Hestrastugan...en sadist till banläggare....stekta vader...och nu hade de till råga på allt missat att det skulle vara ett mål på tävlingen....vad i helvete...igen...!!!! Nedför en stabilt brant och asfalterad backe och baksidan på båda låren bad nu hjärnan om att sluta...Kom in på snitzlad stig och en äldre man ropade...."-Heja på....bara 1 km kvar...!!" - "...EN KILOMETER!!!" vad i helvete...!!! Vek över en större väg....såg skylten KNALLELAND...sprang på...blev passerad....nära nu....där ser jag Johan....200 meter kvar...200 meter....ingenting...200 meter kvar av drygt 8 mils löpning. Känslor av trötthet - kramp - blåsor - uppgivenhet....BORTA....en känsla av stolthet - ödmjukhet - bubblande glädje infinner sig. 

Mål - hör mitt namn ropas - medalj runt halsen "BUM 50 miles Finisher" - Vackert - matt - glad - nöjd - jag gjorde det....gubbkroppen kan än... :)

Det blev till slut en 42:a plats av 59 startande i 50 milesklassen. Tiden rann iväg på slutet till hela 10 tim och 49 min. Segraren Patrik Brants vann tävlingen på 7 tim och 14 min...vilket enligt mitt sätt att se det är helt magiskt snabbt. Målet var aldrig att tävla. Målet var att bevisa för mig själv att jag bestämmer när kroppen skall sluta jobba. Jag bestämmer när det är över. Jag ställde ett genomförandemål - jag har levererat. Jag har fått nyttiga erfarenheter. Inför nästa år.....(ha ha ha...) skall jag köra fler och längre distanspass...jag skall ha med mig saltsticks / saltkapslar och köra dem på samma sätt som jag körde gel nu. Nästa år kommer jag att köra i några uppbyggda traildojjor. Körde mina Kinvara hela resan nu och jag tror att de är lite mjuka i sulan. Detta kan förklara blåsorna under fötterna. Längsgående blåser i hålfoten. Jag är oerhört nöjd med min ryggsäck/löparväst - Ultraspire Surge. Strumporna från Seger var grymt bra som vanligt. Tack Sebastian på RunnersGear för snabb leverans av gel och tips inför tävlingen. Tack Anders för medlöpning...du är grym! Tack Johan för att du är den mest positiva kronobergaren öster om Kungsbacka - nästa gång skall vi simma lite oxå... :) Tack Linda för att du roddade runt grodan innan och efter. 

BUM 50 miles är en grymt välarrangerad tävling i fantastisk natur. Arrangörerna bjuder på sig själva och är otroligt peppande och stöttande på stationerna. Jag rekommenderar alla som vill testa ett långlopp i trailanda att anmäla sig till nästa års tävling som genomförs lördagen den 24 maj. Jag är på.....45 eller 80 km...vi får se.... :)