BUM 50 Miles - DNF och en ny känsla...

Ja...vad skall man säga...? Det blev ju inte riktigt som jag tänkt mig. Tanken var ju att få ett bra långpass...att rulla igenom 87 km och ta det som det kom. Trött blir man ju alltid när man springer långt...blåsor...kramp..mental trötthet...en känsla av att det kanske inte längre är så roligt...att springa en ultra är en emotionell bergochdalbana. Ena stunden mår man som om man gick på moln för att i nästa svära och känna sig helt usel.

Dessa känslor har jag brottats med ofta - när jag tävlade på landsvägscykel - under min tid som officer på ett jägarregemente med långa marscher utan mat och tid för vila. Jag vill ändå tro att det är dessa stunder av mental stress och fysisk press som gör att vi växer som människor... I lördags växte jag inte...jag sjönk ihop som ett luftslott på MAX vid stängningsdags. Vid 52 km blev jag för första gången rädd under idrottsutövning... Jag vobblande då fram på stigen och frös trots att jag svettades som en svensk turist i ett gathörn i Rom i juli.

Jag försökte ta befälet över kroppen och tänkte att jag pressar på fram till vätskan vid dryga 55 km...mår jag inte bättre måste jag kliva av...KLIVA AV!?!? - sånt sysslar inte jag med...man kliver inte av...men nu började jag tänka onda tankar...tankar på kollegan Jonas som var tvåa på BUM 2013 och som under ett 24 timmars i Oslo helt plötsligt SLUTADE svettas....för att sedan tvingas in på intensiven i fyra dygn...tankar på att ta fel stig...bli riktigt dålig och sedan falla ihop i terränglådan där ingen hittar mig...tankar på han som avled under varvet veckan innan. BUM har aldrig varit säsongens mål. Jag ville ta mig i mål som en del i träningen fram mot ÖTILLÖ i september, precis som jag tog mig i mål förra året - ingen press - bara rulla på och vinna tävlingen huvud VS kropp... Jag vet i inte vad som gick fel. Jag tyckte jag drack. Jag körde resorb sport. Jag körde två salttabletter i timmen....det gick helt enkelt inte...köttet kändes bra...men inne i kroppens kärna kände jag mig febrig. Jag skulle kunna skylla på tre timmars eftersök av försvunnen i Sandsjöbacka under fredagen på jobbet...men jag vet inte.

BUM 50 Miles är en grym tävling. Banan är fantastisk. Funktionärerna är outstanding. De peppar på och är riktigt bra på att pusha de tävlande vidare. Hela arrangemanget andas proffsighet samtidigt som jag gillar den lite familjära stämningen där alla verkar bry sig om varandra. Har ni chansen så tycker jag ni skall springa under 2015.

Trots misären att bli skjutsad till mål var det fantastiskt kul att uppleva glädjen hos både kända och okända löpare när de kom i mål. Lindas kollega Pär sa att han grät en skvätt vid 70 km och Linus sa att det var "-mycket jävligare än jag tänkt mig...!" Oavsett tider eller placeringar är alla som tar sig 87 eller 45 km från start till mål vinnare. Banan är tuff och i lördags var även vädret tufft. Ställer jag upp 2015...vi får se...jo...det tror jag nog...eller..jo... :)

 

 

Dahlhöjd

GBG SWIMRUN

Team Merrell/Zone3 feat. GBG swimrun proudly presents...

 

 

Dahlhöjd

BUM 50 miles - 7 dagar kvar...

Efter en fyradagars tripp till London är jag nu tillbaka hemma i Sverige igen. Kanske inte optimal uppladdning inför Borås ultra 87 km som går nästa helg, men det har blivit morgonlöpning i Hyde park och stabila powerwalks runt London. Riktigt grymt att se medlemmar ur Serpentine Swimming Club dra på sig dräkterna på morgonen och köra "Openwater" simning i The Serpentine.

Imorgon går Göteborgsvarvet och eftersomjag bor på framsidan så är detdet enda som det pratas om. Rekordslakt, starkt startfält, vad man skall äta och vad man skall dricka....osv... Själv har jag valt att inte springa i år. Dels känner jag att 21 km på asfalt inte är det optimala just nu, och BUM och årets swimruntävlingar är de mål jag satsar på under året. Inför BUM har jag i år valt att testa med en carboloader från Enervit. Vi har tidigare fått hjälp av RunnersGear med vad vi petar i oss under tävlingar, men de saknar en riktig uppladdare i sortimentet. Därför tänkte jag testa Enervit Carboloader inför morgondagens sista långpass. Började idag med en portion kl 09.00 och sedan blir det en portion 12 - 15 - 18 och 21.00. Imorgon skall jag trycka i mig två portioner tre timmar innan passet och den sista två timmar innan passet. Totalt blir det 8 "gels" 'a 45 gram. Jag testar en vecka innan för att se hur magen klarar det och funkar det bra så blir det en vända till nästa fredag. Smaken och konsistensen funkar bra för mig. När jag körde landsvägscykel var det den klassiska tömningen och sedan berg med pasta. Riktigt riktigt segt. Återkommer med hur det här funkar.

Sista veckan blir lugn. Jogg - skumrulle och stretch. På onsdag kör vi preracemeeting på Tullen 8:2 med Team HellWall som premiärspringet långa banan. Per och Linus kommer likt förra året även so. Förra året köra Öloppet i augusti. Det kommer nog bli många tidiga och sena swimrunsessioner ute vid Amundön innan det stora målet för säsongen... ÖTILLÖ... Nedan en film från förra årets BUM. Hoppas ni får en grym helg!

 

Dahlhöjd

Löpning - snart BUM och sköna skor...

Idag är det 21 dagar kvar till BUM 50 Miles - Borås Ultra Marathon - som jag sprang förra året. Jag vet inte varför, men den här tävlingen får för lite exponering. Långa banan som i år är förlängd med 5 km vilket ger totalt 87 km, startar i Skatås - GBG - och har målgång vid PT-huset i Borås. Korta banan som mäter 45 km startar i Hindås och målgång är på samma ställe som långa banan. 1900 höjdmeter skall forceras på långa banan. Terrängen då? Fin - bitvis teknisk stig - längs Vildmarksleden och senare Knalleleden.

Vad är speciellt med BUM då? Jag tycker att arrangörerna har lyckats skapa ett familjärt lopp som trots detta är proffsigt arrangerat. Som deltagare var det en fröjd att komma till depåerna eftersom alla funktionärer peppar och är på glatt humör. I år är tävlingen fulltecknad (det gick fort...) men har ni möjlighet så tycker jag ni skall springa näst år. Här kan ni läsa min racereport från förra året. Bilderna har jag lånat från arrangörens sida.

I övrigt rullar det på. Mesta tiden går till löpning,vilket varit lite svårt att malla in i livspusslet med jobb och en fru med gipsad arm. Vi har nu pratat med Surfspot om nya dräkter, och vi kommer köra i 2014 års Zone3 Aspire under året. Skall bli riktigt kul att gå upp en nivå från förra året.

Temperaturen i sjön ökar och även känslan över att få komma i och simma. Jag har inte undgått att notera att en del har börjat simma ute, men är inte överdrivet stressad över det. Både jag och Johan är starkast på simningen, så det känns som om prio på löpning är helt rätt. Efter BUM kommer det bli swimrun för hela slanten. Vi har en tydlig målsättning med Kustjagaren den 28 juni...men som vanligt skall man väl inte lufta den innan med risk för trollparty här... ;) Hoppas ni haft en grym Valborg. Kunde inte undgå att STARK magasin hade en schysst artikel i senaste numret... BAZINGA!!!

 

 

Dahlhöjd