För länge länge sedan... Throwback Thursday...

Ja...det är så det känns...länge sedan jag rullade runt och försökte gå på benlås och få motståndaren att klappa antingen genom ett lås eller genom att de inte längre ville få en (väldigt liten) handske upprepade gånger i ansiktet.

Vad pratar han om tänker ni nu... Jo...jag tänkte ge mig på en Throwback Thursday som är så populärt i bloggkretsar. Vad är en TT då...? Som jag har fattat det är det när man går tillbaka i tiden för att minnas något från förr. Så...here we go...

2002 hade jag kommit hem från Kosovo. Jag var trött på att lyfta skrot i ett tält 400 m från serbiska gränsen. löpning...??....glöm det...cykla...nä...det gjorde jag mellan 1988-1995... Simma? Nej det kan jag... I samma veva som jag gick omkring och funderade över vad jag skulle göra med min fritid startade en kollega upp en kampsportsklubb på regementet jag jobbade på i Karlsborg. Jag hängde med för att kolla vad det var. Det visade sig att han skulle köra något som kallades "Shootfighting" Kort förklaring - Stående får man sparka - slå och knäa sin motståndare...på marken övergår man till brottning med ledlås. Inga slag får utdelas på marken. Vi brottades som galningar, och jag minns att vi körde lås vi sett på gamla UFC filmer på VHS...VHS.....!!! :) Idag är UFC ( Ultimate fighting championship) mainstream, men då var det inget bolag som ville ta i det med tång...

Efter 6 månaders träning tyckte Klas som tränade oss att det var dags för tävlingsdebut....galet...Vi drog till Odense i Danmark och hamnade på en rökig klubb där hormonstinna unga män i svarta huvtröjor samlades för regelgenomgång. Jag kommer fortfarande ihåg känslan när min ingångsmusik började pumpa i högtalarna och rökmaskinerna drog igång....Galet....en känsla av..."nu jävlar gäller det...!" samtidigt som känslan att jag ville vara någon helt annanstans tog över... Upp i ringen. Kontroll av tandskydd och susp...några handskar hade vi inte på den tiden...old school...och sedan....BADAAAANGG! Ronden startade och jag tror jag fick en smäll ganska fort....allt föll på plats och sedan gick autopiloten in...Jag skall ha ner honom på marken och sedan skall jag ta med mig en arm eller ett ben hem...Efter full tid stod jag som segrare med 3-0 efter domslut. Känslan är svår att beskriva.. Från en avgrundsnervositet pga att du vet att han som står på andra sidan vill knocka dig - till förlamande glädje och en känsla av stolthet som är större än få saker i livet.

Träningen rullade på och det blev fler och fler tävlingar. Shootfightingen blev normalitet och jag började träna mer MMA inspirerat. Jag flyttade till Sthlm och började köra där. Ett bra gäng och två fina träningsår med många matcher. Plugget var slut och det var dags att flytta till framsidan. Försökte ett tag....träna MMA (Mixed martial arts) och jobba treskift visade sig vara en lite för tuff kombo. Träna kan man kanske göra, men jag ville inte bara träna...jag ville tävla.. droppen kom när jag 2008 gick en burmatch och torskade med domslutet 2-1 efter full tid. Att gå in i en bur i en kampsport där det är fullkontaktsregler och känna att man inte gjort allt man kan inför matchen blev för mycket. Nu var det slut med MMA.... Risken att bli skadad var för stor. Jag har fortsatt att tävla i submissionbrottning (brottning med lås) lite, men nu blir det inget av det heller. Löpning och swimrun upptar större delen av min tankeförmåga. Jag ångrar inte kampsporten. Den har lärt mig mental hårdhet och att bita ihop när det gör ont. Jag tror att det kan vara en bra egenskap när man går in på tolfte timmen under ÖtillÖ.... ;)

 

Nedan lite filmer från kampsportsåren....

 

 

Dahlhöjd